dominant

dominant

1. (musik) femte tonen i en diatonisk skala; ton som ligger en (ren) kvint över tonartens grundton

2. (musik) ackord med den aktuella tonartens dominant (1) som grundton (eller annat ackord med liknande funktion i den aktuella tonarten), i synnerhet en durtreklang eller ett dominantseptimackord i någon omvändning, där tersen (tonartens inledningston) och, i det senare fallet, septiman (tonartens subdominant) fungerar som ledtoner till tonikan; den funktion som ett sådant ackord har i den aktuella tonarten, vilken kännetecknas av en stark strävan mot en upplösning i tonikan